Artikel / Intervju / Nyheter

Intervju med Jagwar Ma; “Vi kommer aldrig avslöja vad vi lyssnar på”

IMG_7588Solen har börjat gå ner över Norrköping och i bakgrunden krigar VIP/press-områdets loungemusik mot Iron Maidens välbesökta spelning på Bråvallafestivalens största scen. Vi befinner oss framför en typiskt svensk röd villa med vita knutar. Vi befinner oss här för att sätta oss ner och prata med Jagwar Ma om liveshow, etiketter, hur man äter päron i Island och så det obligatoriska snustestet. 

De tre medlemmarna är något försenade och ser något trötta ut till en början. Jono Ma är vid liveframträdanden mannen bakom rattarna, det är även mannen nu iklädd basker som låter sin mustaschprydda mun röra sig mest när vi ställer frågor till Sydneytrion. Den korte Gabriel Winterfield iklädd något som bäst kan beskrivas som en djungelhatt och den långe och kedjerökande Jack Freeman fyller till en början främst in ord. Tillsammans bildar det en av 2013 års mes hyllade akter som snabbt blev kategoriserade som “en ny generation av britpop” och en del av den återupplivade psykedeliska scenen – något man inte identifierar sig med överhuvudtaget.

“Vi identifierar oss inte med något. Att kategorisera är något som, med all respekt, journalister gillar att hålla på med. Det hjälper att kommunicera musik till människor som ännu inte hört den och får ett intresse för ‘Jagwar Ma låter som A, B, C och D’. Vi är okej med det men vi tenderar att inte själva tänka på det. Det är inte så att vi säger ‘vi gör så att nästa låt låter lite som att Anthrax möter Lana del Rey’, jag tror inte någon skriver musik på det sättet. Vi har bara en drös instrument och själv gillar vi en rejäl blandning av musik – du vet allt från väldigt obskyr elektronisk musik till Michael Jackson, hip-hop, allt som är bra helt enkelt”, berättar Jono Ma.

Gabriel Whitfield fyller med en något butter stämma in  “Jag skulle inte kategorisera oss till mer än att vara musiker, skapare precis som samma sätt att en konstnär inte beskriver sig själv som impressionist, de kallar sig själva konstnärer”. Det är tydligt att det konsensus som rådde i musikbloggar och medier nått bandet och man ställer sig något oförstående till etiketterna som blivit påklistrade.

“Det irriterar oss inte, för vi förstår att det är så folk hittar oss, speciellt i det skrivna ordet behövs det då du inte kan höra då. Så det irriterar oss inte men att säga att vi är britpop eller psychedelic revival känns limiterande för vi lyssnar inte särskilt mycket på britpop alls. Det vi lyssnar på, vilket vi aldrig kommer avslöja för folk, är långt ifrån vad folk hör i vår musik. Det är det som är det fascinerande med musik, att du kan lyssna på musik som är så extremt olik den du skapar, just för att den är olik och inspirationen du får från den översätter inte alltid direkt. Ibland är det bara en känsla eller en simpel idé som inte går att tyda i musiken. Det är en del av det roliga.”

Jagwar Ma var från början ett sidoprojekt skapat i Sydney av Lost Valentinos-medlemmen Jono Ma och Ghostwoods Gabriel Whitfield. Soloprojektet ledde till debutplattan Howlin som hyllades av såväl ikoner som Noel Gallagher som de mer kontemporära akterna Foals och the xx, något som man är mycket stolta över. Sedan släppet av debuten har man varit på en intensiv turné och upplevt en hel del, en upplevelse som uppenbarligen lämnade stort avtryck på samtliga medlemmar var besöket på Island, och hur öbefolkningen äter sina päron. När Jack först nämner det lyser de övriga australiensarna upp och är mer än något roade av minnet.

Skärmavbild 2014-07-29 kl. 20.49.49“Det var så roligt, vi såg sex olika människor äta på det sättet och Island är bokstavligen andra sidan världen från var vi är ifrån och det är helt det motsatta på alla möjliga sätt. Men eftersom allt var så annorlunda kunde vi inte sätta fingret på vad som var så konstigt, tills vi såg den här mannen äta ett päron upp-och-ner. Det summerade Island och hela den kontrastfyllda upplevelsen. Sedan dess äter vi bara päron upp-och-ner då det känns som rätt sätt att äta päron på.”

Trots att man knappt haft en lugn stund senaste året har det cirkulerat rykten om att arbetet med det andra albumet ska vara påbörjat. Jono berättar för oss att man börjat smått med “bits and pieces” men att det är långt ifrån färdigställt. Något som talar mot detta är också att när arbetet med det första albumet tas upp verkar just tid varit viktigt för att färdigställa de geniala alster man hittills släppt ifrån sig; “tid kan vara en inspiration. Vi hade mycket tid för oss själva när vi avslutade arbetet med förra albumet i Frankrike och hade chansen att förverkliga våra idéer över tid,” säger Jono.

Med det sagt betyder det dock att man inte skapat nytt material under livespelandet, bandet har blivit prisnominerade för sina liveshower och det är uppenbarligen ett ämne man är mycket passionerade kring. Gabriel är noga med att poängtera att alla förtjänar att få ta del av upplevelsen, oavsett om man spelar på Glastonbury eller inför några hundra personer på ett fält utanför Norrköping. Jagwar Ma live är extremt ambitiöst vilket vi också får ta del av senare under kvällen.

“När vi hade färdigställt albumet och började spela var vi tidiga med att göra klart för oss själva att liveshowerna skulle vara väldigt annorlunda från albumet. Det var inte så att vi satte oss ner och sa ‘vi vill ha 80% mer energi och si och så’, vi visste att vi ville att materialet skulle låta annorlunda live jämfört med skivan. Jag antar att en av skillnaderna är att bara jamma över låtarna, använda looppedaler och liknande för att bryta ner och förlänga låtarna. Arrangemanget har förändrats över tid, ju mer vi spelat desto längre har låtarna blivit live.”

Innan vi lämnar de tre musikerna genomför vi vårt obligatoriska snustest som även Bombay Bicycle Club fått uppleva tidigare under dagen. Border Musics utsände rycker snabbt till när Generaldosan dyker upp och det är något som skrämmer Jack rejält, trots hans starka nikotinberoende. “Jag röker mycket men den där skiten gör mig spyfärdig, det är gift och ser ut som gamla tepåsar. Jag tänker ge det 0.7 i betyg”, säger han samtidigt som han med en skakad blick håller i dosan. Gabriel som haft en svensk flickvän “i en vecka” tar sig an uppgiften att recensera den svenska stoltheten.

Skärmavbild 2014-07-29 kl. 22.59.40

Advertisements

Kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s