Artikel / Konserter / Recensioner

Jamie xx på Apollo

IMG_3902

Någon var tvungen att få den omöjliga uppgiften. Paul McCartney har precis fått 80000 människor att sväva på moln med festivalens överlägset bästa spelning, och att nu ens fånga någons uppmärksamhet borde inte gå. Tur då att det är Jamie xx och ingen annan som fått den uppgiften.

Med sitt nyutgivna solodebutalbum In Colour är mannen med det superanonyma namnet Jamie Smith just nu en av världens hetaste dj:s och producenter. Han har varit tydlig med att hans liveshow fortfarande är i formen av ett dj-set och att inga gäster kommer dyka upp. Det är också där han trivs bäst, gömd bakom ett dj-bås i mörkret med sin vardagliga vita skjorta och uttryckslösa minspel. Istället låter han musiken och ljuset tala åt honom, och därigenom ger han istället uttryck för varenda känsla en kan tänkas uppleva under en kväll.

Inleder gör Persuations-samplen Good Times som återfinns på I Know There’s Gonna Be (Good Times) och publiken svarar genast med ett enormt jubel. Därifrån är det egentligen en ren uppvisning där han gör lite som han vill med publiken. Första låten följs av Idris Muhammads Could Heaven Ever Be Like This där den slinga som är samplad i Loud Places får agera aptitretare i några få sekunder. Soulhitsen fortsätter sedan blandas upp med eget material och hela tiden känns det helt logiskt när 70-talsmusiken möts av Sleep Sounds steel drum. Jamie Smith kan det där med att sammanfoga låtar på ett sätt som ingen annan.

Allra mäktigast blir det när albumets intro Gosh dundrar ut över fältet och det aggressiva beatet får alla festivaltrötta fötter att strunta fullständigt i skavsåren. Det fåtoniga synthsolot som sedan avslutar låten träffar rakt in i själen och låter det regnbågsfärgade ljuset som sprids av discokulan på scen symbolisera den händelserika veckan som nu håller på att avslutas. Stranger In A Room symboliserar perfekt när du tappat bort dina vänner på en konsert men ändå inte bryr dig om annat än musiken och basgången i Girl är precis lika luftigt briljant som alltid.

Efter att rysningsframkallande Loud Places snurrats in på riktigt en gång skickar Jamie oss vidare in i natten med Ol’ Dirty Bastards Got Your Money där Kelis gästsjunger, som sista minne. Efter en snabb tumme upp och ett blygsamt leende lämnar sedan den spinkiga varelsen oss på sitt nonchalanta vis, förhoppningsvis medveten om alla de färger han fick oss att känna denna sista Roskildenatt.

Betyg: 6/7

 

 

Advertisements

Kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s