Artikel / Festival / Konserter / Nyheter / Recensioner

Way Out West 2015

way-out-west-2015-stor

FVI rapporterar från Göteborg och Way Out West. Här finner du samtliga recensioner och rapporter från festivalen, häng också med i vårt Twitterflöde som går att hitta till höger eller via länken nedan.

Vår Twitter
Vår guide till Way Out West
Spelschema
Intervju med Joakim Skoglund, pressansvarig för festivalen

Recensioner
Savages i Linnétältet
Courtney Barnett på Bananpiren
Foxygen på Azalea
Beck på Flamingo
Caribou i Linnétältet
Shura på Bananpiren

Rapporter
Torsdag
Kön till armbandsutlämningen för VIP/Press är tio gånger så lång som den vanliga. Savages är så coola att de blir läskiga. Kindness är verkligen ett värdigt ansikte utåt för funky yet formal-rörelsen. Belle & Sebastian betalade 2000 balubas för att använda skärmen som backdrop, endast för att visa att deras logga är i samma färger som Gbg:s stadsvapen. Future Islands fick tältet att kännas som en bastu. Efter många timmars funderande kan ingen avgöra om Foxygens musikalliknande spelning är genial eller bara hemsk. Alla på Kygo hade under 18-band, och lämnade välkommet festivalområdet direkt efter. Beck kan göra precis allt på en scen och ändå vara bäst.

Fredag
Father John Misty dissar självsäkert gärna Mumford & Sons. Caribou skulle kunna framkalla sol vilken tid på dygnet som helst. Lauryn Hill skulle kunna göra en värdig cover på vilken låt som helst. Florence + The Machines trummis tycker inte det är så viktigt att hålla takten. Pet Shop Boys är så mycket synt det blir. Magasin 105 erövrades enkelt av Jonathan Johanssons snygga, aktuella antirasistiska show. Shura är de svävande syntmattornas mästare.

Lördag
Todd Terje, den norska urhipstern bjuder på dansfest med sin absurda syntmusik. Regnet fick discot som Chic och Nile Rodgers skulle bjuda på att inte bli så färgglatt. Människor kommer aldrig sluta se dumma ut i regnponcho. Run The Jewels stod för festivalens kanske tyngsta spelning. alt-J är fantastiskt skickliga musiker, men kommer nog aldrig ha energin som krävs för att bli en riktigt bra headliner. Kön till Lorentz var den största Linnéscenen såg under dessa tre dagar. Alla som var på Kygo var också på Ellie Goulding. Två timmars köande i spöregn samtidigt som Deportees fick festivalbesökare att vända sig emot varandra. Ratatat stod för festivalens största antiklimax när Cream on Chrome blir till en shredsversion.

Advertisements

Kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s