Artikel / Lyssna / Nyheter

[ingenting] på Popaganda 2016

14138534_10154456593494268_1612062399_n

‘De spås redan att få Kent-status. ”Halleluja!” har redan blivit en radiohit och vackra ”Dina händer är fulla av blommor” mejlades omkring i somras.’, så skrev Expressen om [ingenting]:s senaste album Tomhet, Idel Tomhet när det släpptes i maj 2009.

Mycket har hänt sedan dess, låtar mejlas inte längre runt och Kent-statusen uteblev till förmån för tystnad och andra projekt. Dock är vi många som trots det fallit för Stockholmsbandets album sedan dess, jag minns när jag själv gjorde det 16 år gammal våren 2012. Det var en tid då svensk indiepop slog an på varenda sträng i mitt tonårsdeppiga hjärta och når låttitlar som Låt floden komma, Dina händer är fulla av blommor och Satans högra hand erbjöds till starka refränger var en inte särskilt svårflörtad.

När bandet bekräftades som Popagandas sista bokning blev man i mina ögon nästan direkt den mest intressanta. Att [ingenting] är tillbaka på festivalscener är gott nog men att man dessutom bjuder på hela Tomhet, Idel Tomhet höjde successivt förväntningarna hela vägen fram tills start. Så, hur gick det då när bandet ALLA årets besökare dragit en dålig ordvits om under helgen i Eriksdalsbadet?

Den nio man starka liveorkestern rivstartar likt albumet med hiten Hallelulja och Christopher Sanders perfekt vemodiga, men samtidigt likgiltiga, stämma sitter säkert. Något som är farligt med greppet att spela ett album i sin helhet och rätta ordning är att setlisten ibland kan bli skev, när bandets två största hits bränts av innan vi ens är halvvägs känns det därför något oroväckande. Orosmolnen blåses dock snabbt bort då [ingenting] är enormt samspelta och albumets högsta lägstanivå ligger över de flesta andra i sitt slag.

Spelningen bjuder egentligen inte på några spektakulära stunder, visst gästar Skator på Dina händer är fulla av blommor och nu 12-åriga Truls, 6-åringen som vi hör i Satans högra hand, gick upp och stod för festivalens charmigaste framträdande. [ingenting] på Popaganda 2016 finner istället sin styrka i att det är ett extremt värdigt framträdande av ett av något bortglömt band som en gång var högst delaktiga i den gyllene tid svensk indiepop en gång befann sig i. Ibland räcker det så, och ibland blir det till och med festivalens kanske mest minnesvärda spelning.

Betyg: 5/7

Advertisements

Kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s