Artikel / Nyheter / Recensioner

Slaves på Pavilion

Under onsdagen öppnade Roskilde sitt festivalområde för 2018 års upplaga efter warm-up dagar i fotbollens och festens tecken. Fotbollsfebern fortsatte när Slaves klockan halv sju öppnade Pavilionscenen, Laurie Vincent och Isaac Holman går nämligen upp till engelska fotbollslåten “It’s coming home” för att fira gårdagens engelska herrlandslagsseger som innebär kvartsfinal.

Det är första gången duon, bestående av den stående och halvnakne trummis-sångaren Isaac samt gitarristen Laurie som gått och skaffat sig en riktig hillbilly-rockarstil med skinnpaj och hela köret, spelar i Danmark. Festivalens minsta konsertält är välfyllt och det är en passionerad fanskara som vilt visar sin uppskattning för duons raka energiska punk. Publikkontakten är stor från inte minst Isaac som även charmar med att berätta om att Slaves är en duo för att ingen ville vara med i de två pojkarnas band när dom startade vilket summeras med “Isn’t that fucking beautiful?”.

Duons låtar börjar ofta lovande men konsertens längd visar upp många exempel på sedan platta fall. Bandets avskalade sättning är begränsande och även fast det bidrar till bandets USP gör det att låtarna i grunden inte är så varierade och att materialet ofta saknar udd. Speciellt det avskalade trumsetet som Isaac står och marscherar vid samtidigt som han på något sätt lyckas vara en superenergisk sångare är imponerande, inte minst atletiskt.

Slaves är som bäst när man får igång allsång och publikinteraktion vilket låtar som tidiga singeln Cheer Up London vars brittiska postpunkiga pratsång gör sig mycket väl med bandets framtoning och förutsättningar. The Fall-inspirerad pratsång har blivit en trend inom den växande brittiska indiepunk-scenen senaste åren, Slaves visar upp både bra och dåliga exempel men inte sällan känns det som att man själva tror att orden som lämnar deras mun har mer tyngd genom fokus på frasering istället för innehåll. Speciellt början på andra halvan blir kaotisk och räddas inte riktigt upp förrän avslutande duon Beauty Quest och inte minst The Hunter. Detta gör också att spelningen inte riktigt får någon båge och trots den galna energin kompenserar man inte för detta under den timmes långa spelningen.

Senare i år väntar bandets tredje album och under spelningen på Roskilde visar man upp en hel del kommande material. Det är också vid dessa stunder, och de tidiga singlarna, duon visar upp hopp och en lite mer varierad framtoning. Chokehold och redan släppta singeln Cut And Run visar upp ett nytt, inte lika argt men ändå kvickt, britpop-influerat Slaves och en nödvändig stilutveckling.

Betyg: 3/7

Advertisements

Kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s